Öland ligger avsides och otillgängligt. Långt att åka och säkert är det blåsigt också - där ute till havs. På Veteran-SM brukar det vara glesa startfält och skaderisken är jävligt stor.
Å andra sidan...
Det är fantastiskt kul att träffa likasinnade, häftigt att tävla och extra kul att tävla mot jämbördigt motstånd. Känslan i banlöpningen är speciell, men inte heller i år höll kroppen för att åka ner till Veteran-SM - på det "blåsiga" Öland.
Jag fick nöja mig med ett och annat inhopp på Facebook för att överhuvudtaget få någon känsla för vad som hände därnere. Peter sammanfattar sin tuffa fredag så här:
- Kroppen höll...nästan! Fick avbryta 100-metersfinalen för att hälsenorna inte höll. Glädjande nog fyra personliga rekord i övriga grenar. Yes! 2:a på 400m häck, 4:a i kula, 4:a i höjd och 8:a i diskus. Kul som attan.
Peter, Jonas och Thomas skrapade ihop 26 poäng till vår lilla kamratförening i friidrott (Stockholms FTF, bilden), vilket ger plats 38 av 163 deltagande klubbar efter två dagars tävlande. Jag misstänker att Jonas är speciellt nöjd med sina 4.27 på 1500 meter - 4.30-gränsen har han strävat mot länge.
Jo, sub 4.30 har jag drömt om sedan tiokampen 1992. Föga anade man då att det skulle ta 18 år att fixa den tiden.
SvaraRaderaTråkigt att inte du kunde vara med. Jag tror du skulle haft en bra chans på medaljerna på medeldistanserna.
Jo tiderna såg väl överkomliga ut, men det ingår ju i spelet att kunna vara fit for fight när det gäller också.
SvaraRaderaBlir det måltorka nu när 4.30 äntligen är uppnått?
Lite tomt blir det väl men det är väl lika bra att spinna vidare på formen. Lidingöträningen inleds nu på allvar och kanske vågar jag mig på ett eller annat längre banlopp under sensommaren/hösten. Det vore också schysst om man kunde gå in i höstträningen skadefri - Det var några år sedan det hände...
SvaraRadera