När kroppen inte räcker till

Stockholms FTF - föreningen för tidigare framstående friidrottare - har för tillfället en av sina sämre perioder träningsmässigt. Helgens träningsträff på Trollbäckens IP börjar med ett mejl från Per till luttrade kamrater.
- Löpningen börjar mer och mer likna en känd sketch med Hasse-å-Tage.
Per har fastnat för ett lätt destruktivt citat från Svea Hund.
- Livet börjar vid 40 och slutar vid 45.
Jag kan bara trösta med att Tage levde tills han var 57 och hade en lysande karriär fram till det bittra slutet. Per har opererat menisken, upptäckt artrosbildning i knät och dessutom dragit på sig ryggskott, det senare i samband med tjänsten som idrottslärare.

Thomas som normalt kör fyra, fem träningspass i veckan har ont. Nästan överallt faktiskt. Haltar till jobbet, får inte tag i sin naprapat och kan nu enbart träna mage och rygg. Han gör i alla fall det - än så länge.

Hälsenorna spökar för Peter och Tommy, Lasse klagar från och till på vätskefyllt knä, dessutom skall Peter operera det han kallar hästpolyperna. Har inte riktigt satt mig in i problematiken, men om sådana spökar är det nog inte bra, helt rätt att ta tag i det hela. Själv har jag dragits med löparknä, gubbvad och smärta i baksidan av höger lår under en längre tid, men verkar nu vara en av de friskare i klubben - Jonas som ännu inte fyllt 40 borträknad.

Förhoppningsvis börjar denna blogg med ett riktigt lågvattenmärke - ren och skär frustration - och övergår successivt till att handla om löpning.